Fårö Hembygdsförening

Now I have thorough research. Let me write the article.

Fårö Hembygdsförening — Väktare av en ös minne

Vinden bär med sig lukten av salt och tjära. Vid Ekevikens strand, där strandrågen vajar mot en grå östersjöhimmel, står ett båthus i trä. Innanför vilar räddningsbåten Skärsende — byggd 1891 på Kronovervet i Köpenhamn, sjösatt för att trotsa det fruktade revet Salvorev. Det är här, på denna vindpinade ö norr om Gotland, som Fårö Hembygdsförening sedan över ett halvt sekel bevarar berättelserna om ett folk format av havet, kalkstenen och den envetna viljan att överleva.

Photo: Schorle, CC BY-SA 3.0. Source

Sju män vid Avaiken

Den 28 juni 1967 samlades sju män under Avaiken på Fårö. De hade ett gemensamt mål: att återuppliva den vilande hembygdsföreningen och rädda den gamla livräddningsbåten Skärsende, som efter decennier av förfall hamnat som nöjesbåt i Öregrund. Båten hade en gång tillhört Fårös räddningsstation vid Skärsände, dit den flyttats för att korta avståndet till det ökända revet Salvorev — tre kilometer ut från öns nordöstra udde, där otaliga fartyg mött sitt öde.

Från dessa sju grundare har föreningen vuxit till en av Gotlands största hembygdsföreningar med över 450 medlemmar, förvaltare av sju kulturhistoriska byggnader, två museer, ett eget förlag och ett fotografi­arkiv med tusentals bilder.

1847 Den 30 meter höga fyren vid Holmudden byggs på Fårös östligaste punkt för att varna sjöfarare för Salvorev.

1861 Organiserad sjöräddning inrättas på Fårö. En osänkbar livbåt med engelskt designade koppartankar och självdränerande ventiler stationeras med en besättning på 12 man.

1891 Den större räddningsbåten Skärsende levereras från Kronovervet i Köpenhamn — plats för 16 mans besättning.

1943 Den motoriserade räddningsbåtens tid kommer. Skärsende säljs och inleder en lång odyssé som fiskebåt och till sist nöjesbåt.

1967 Sju Fåröbor återupplivar hembygdsföreningen den 28 juni och köper tillbaka Skärsende.

2007 Barbro och Hugo Karlsson donerar Mölnormuseets stora samling av föremål och fotografier till föreningen.

2011 Fårö Museum öppnar sin första samordnade utställning — "Fårö – Ingmar Bergmans filmiska landskap" — och tar emot 3 500 besökare.

2017–2018 Vikingaskatten från Broa återvänder efter 139 år, och Vinorkvinnan med sitt silverkors kommer hem till Fårö.

Havets hjältar vid Salvorev

Mellan 1861 och 1943 räddade Fårös två livbåtar över 200 skeppsbrutna människor ur Östersjöns vågor. Det är siffror, men bakom dem finns nätter i orkanbyar, besättningar som rodde ut i mörkret med ingenting annat än mod och muskelkraft.

Photo: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0. Source

En av öns mest legendariska gestalter var Karl Ekman, kallad "Kalle på Skär" (1866–1971). Fiskare, sjöräddare och seglivad som ön själv — han levde till 105 års ålder. Under 1890-talet deltog Ekman i dramatiska räddningsinsatser vid Salvorev och belönades med drottning Victorias medalj för sitt mod. Hans berättelse, och besättningarnas, lever vidare i Sjöräddningsmuseet vid Fitagarda.

Där vilar Skärsende i dag, minutiöst restaurerad genom hundratals timmars ideellt arbete. Bredvid museet har föreningen återuppbyggt en käutabod — en liten övernattningsstuga som sältjägare använde under höstens och förvinterns jakter längs kusten. Inuti visas de traditionella redskap som en gång var livsviktiga för öns överlevnad.

Fyra tusen år i ett skolhus

År 2007 tog föreningen ett avgörande steg framåt. Barbro och Hugo Karlsson donerade sin omfattande samling från Mölnormuseet — föremål, fotografier och dokument som speglar vardagslivet på Fårö genom generationer. En genomförbarhetsstudie 2009–2010 av arkeologen Majvor Östergren visade att 91,5 procent av Fåröborna stödde tanken på ett kulturhistoriskt museum. Stödet var inte abstrakt: 77 procent uppgav att de var villiga att ställa upp som volontärer.

Photo: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0. Source

Fårö Museum, inrymt i Fårö skola, tar i dag besökaren på en tidsresa genom 4 000 år — från stenålderns första bosättare till vikingatidens silversmeder och medeltidens fiskarbönder, ända fram till vår egen tid. Bland samlingarna finns Fårökorset i silver, ett vikingasmycke kopplat till den så kallade Vinorkvinnan, och gestalten "Per" — en medeltida fiskarbonde från Langhammars som berättar om ett liv mellan hav och jord. År 2017 återbördades vikingaskatten från Broa till ön efter 139 år, och året därpå, den 5 juni 2018, kom Vinorkvinnan med sitt silverkors äntligen hem.

Museet rymmer också utställningar om Fårös skytte­legend Erik Hammarström, som vann Kungakannan vid riksskyttetävlingen i Uppsala 1949, samt en visning av öns färjehistoria med modeller av de tidiga lastfärjorna över sundet.

Böckerna, bilderna och det levande arvet

Mellan 1994 och 2007 bedrev föreningens bokkommitté ett omfattande forskningsprojekt som resulterade i tre verk utgivna på Fårö Förlag: Fårö — Den egensinniga ön (2001), Fårö — Bebyggt land (2004) och Fårö — Människorna på ön (2007). Tillsammans bildar de en djupgående krönika över öns landskap, bebyggelse och folk.

Photo: ArildV, CC BY-SA 4.0. Source

Utöver museerna förvaltar föreningen Nantens hus och kvarn vid Butlex, vaktstugan vid Lauter, en fiskebod vid Jauvika och fyren vid Norsholm. Varje sommar arrangeras naturvandringar, kulturutflykter, fyrvisningar och friluftsgudstjänster. Det är en förening som inte bara samlar föremål utan håller ett helt samhälles minne levande — med händer, röster och en envishet som påminner om ön själv.

Att besöka Fårö Hembygdsförening

Sjöräddningsmuseet vid Ekeviken håller öppet lördagar och söndagar klockan 13–16, från midsommar till slutet av augusti. Fårö Museum i Fårö skola visar utställningen Fårö — En tidsresa under sommarmånaderna. Övrig tid kan besök bokas via föreningen. Medlemskap kostar 150 kronor per år, och riktade donationer kan öronmärkas till Sjöräddningsmuseet, Nantens kvarn, käutaboden eller koleragravarna.

Kontakt: 0706 733 481 · info@farohembygdsforening.se · farohembygdsforening.se

Denna artikel inspirerades delvis av gamla fotografier och inspelningar som kom i dagen när någon tog med sig sina personliga minnen för digitalisering. Det väckte frågan: vad finns det mer där ute — på vindar, i skolådor, i gamla skåp — med koppling till Fårö Hembygdsförening och öns historia? Om du sitter på gammalt bildmaterial, filmer eller ljudinspelningar som berör Fårö kan tjänster som EachMoment hjälpa till att bevara dem för kommande generationer.